Bild: Sofia Johansson IKFF
Datumet 8 mars står med på FN:s lista över internationella högtidsdagar. Den internationella kvinnodagen som hånats och hyllats. För mig en dag att lyfta allt vackert med den feminina energin och fredliga drivkraften. En dag att reflektera och agera.
Utan kvinnor (eller snarare den kvinnliga energin då den inte behöver handla om kön) mindre skönhet, omtanke, intuition, medmänsklighet, värme, ljus, kreativitet, visdom och kärlek i världen. En stark, distinkt energi som står för fred och en världsbild som avväpnar, helar och hittar lösningar utan blodig konflikt - utan att ens försöka.
I teorin självklart. I praktiken förvirring kring livssyften, roller och förebilder. Flickor i i-världen som tror att deras värde enkom ligger i utseende, kilon och manlig prestation. Flickor i u-länder som fått sina mänskliga rättigheter kränkta sedan födseln. Flickor och kvinnor med en mer eller mindre medveten visshet om det vackra i att vara kvinna, att vara en fredsmäklare, att föda fram inte bara bebisar, utan idéer, fredliga lösningar, skönhet och acceptans.
Den feminina energin är mjuk och stark, kärleksfull och bestämd, varm och ilsken när det behövs. Så långt ifrån mesig man kan komma. Kraftpaket i vitt. Så kraftfull att den för inte alltför länge sedan brändes på bål för att det upplevdes så hotfull.
Feminism brukar beskrivas som en samling rörelser och ideologier vars målsättning är kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter samt kvinnans likställighet med mannen. Jag tror inte att det fungerar att se på vad männen gör eller inte gör. Vi måste istället fokusera på kraften i det som redan är, finns, sker - i oss. Påverka det vi kan påverka. Oss själva, våra tankar, våra steg, våra handlingar och var vi lägger vår tid och energi. Välja var vi satsar våra dagar, månader och år. Oavsett vad någon annan gör - eller inte gör.
Vår skyldighet är att stå upp för oss själva, vårt kön och vår tro. Att inte bli slätstrukna kopior av männen, försöka göra rosor till tulpaner och använda (för oss) onaturliga manliga strategier för att nå fredliga mål. Vi ska komplettera varandra, inte tävla med varandra.
Vår skyldighet är att prata för de kvinnor och män som inte vågar öppna munnen av rädsla för att riskera sina liv, lyfta fram de kvinnor och män som blommar i stället för att försöka sänka dem, ta reda på vårt livssyfte och sedan gå ut och leva det vi tror på och står för.
Vår skyldighet är att använda vår yttrandefrihet klokt och att inte slarva bort den frihet vi fötts in i. För ett liv går fort och på dödsbädden är det viktiga inte vilken färg vi hade på läpparna eller vem som gjorde vad, utan vad vi gjorde av våra talanger, drivkrafter och dagar. Vad vi gjorde med det liv som gavs oss, var det än gavs oss och på vilka sätt det än gavs oss. Använda kraftpaketet klokt och minnas att begränsningar allra oftast bara sitter i hjärnan.
Låt oss denna dag hylla alla de kvinnor som banat och banar väg för oss. Våra mödrar, mor- och farmödrar, kvinnor i generationer som gjort att vi i dag lever i frihet - om vi väljer den. Låt oss i dag se det stora i att vi har en utrikesminister som bygger en feministisk utrikespolitik som vilar på att respektera och stärka kvinnors rättigheter - och en ung nobelpristagare i fred som omsatt sin visdom i handling sedan barnsben.
Låt oss ta tillbaka makten. Inte emot männen utan tillsammans med dem. För våra liv, oavsett kön. Låt oss se med stolta ögon på Sverige och lyfta fram allt det vi faktiskt lyckas med, det vi håller på att lyckas med i denna stund och det vi kommer att lyckas med framöver. Vi har visdomen, verktygen och vetskapen i oss, världen ligger öppen och vi har precis alla möjligheter att förändra den till det bättre.
Dagens steg: Kvinnor för fred.
Utan kvinnor (eller snarare den kvinnliga energin då den inte behöver handla om kön) mindre skönhet, omtanke, intuition, medmänsklighet, värme, ljus, kreativitet, visdom och kärlek i världen. En stark, distinkt energi som står för fred och en världsbild som avväpnar, helar och hittar lösningar utan blodig konflikt - utan att ens försöka.
I teorin självklart. I praktiken förvirring kring livssyften, roller och förebilder. Flickor i i-världen som tror att deras värde enkom ligger i utseende, kilon och manlig prestation. Flickor i u-länder som fått sina mänskliga rättigheter kränkta sedan födseln. Flickor och kvinnor med en mer eller mindre medveten visshet om det vackra i att vara kvinna, att vara en fredsmäklare, att föda fram inte bara bebisar, utan idéer, fredliga lösningar, skönhet och acceptans.
Den feminina energin är mjuk och stark, kärleksfull och bestämd, varm och ilsken när det behövs. Så långt ifrån mesig man kan komma. Kraftpaket i vitt. Så kraftfull att den för inte alltför länge sedan brändes på bål för att det upplevdes så hotfull.
Feminism brukar beskrivas som en samling rörelser och ideologier vars målsättning är kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter samt kvinnans likställighet med mannen. Jag tror inte att det fungerar att se på vad männen gör eller inte gör. Vi måste istället fokusera på kraften i det som redan är, finns, sker - i oss. Påverka det vi kan påverka. Oss själva, våra tankar, våra steg, våra handlingar och var vi lägger vår tid och energi. Välja var vi satsar våra dagar, månader och år. Oavsett vad någon annan gör - eller inte gör.
Vår skyldighet är att stå upp för oss själva, vårt kön och vår tro. Att inte bli slätstrukna kopior av männen, försöka göra rosor till tulpaner och använda (för oss) onaturliga manliga strategier för att nå fredliga mål. Vi ska komplettera varandra, inte tävla med varandra.
Vår skyldighet är att prata för de kvinnor och män som inte vågar öppna munnen av rädsla för att riskera sina liv, lyfta fram de kvinnor och män som blommar i stället för att försöka sänka dem, ta reda på vårt livssyfte och sedan gå ut och leva det vi tror på och står för.
Vår skyldighet är att använda vår yttrandefrihet klokt och att inte slarva bort den frihet vi fötts in i. För ett liv går fort och på dödsbädden är det viktiga inte vilken färg vi hade på läpparna eller vem som gjorde vad, utan vad vi gjorde av våra talanger, drivkrafter och dagar. Vad vi gjorde med det liv som gavs oss, var det än gavs oss och på vilka sätt det än gavs oss. Använda kraftpaketet klokt och minnas att begränsningar allra oftast bara sitter i hjärnan.
Låt oss denna dag hylla alla de kvinnor som banat och banar väg för oss. Våra mödrar, mor- och farmödrar, kvinnor i generationer som gjort att vi i dag lever i frihet - om vi väljer den. Låt oss i dag se det stora i att vi har en utrikesminister som bygger en feministisk utrikespolitik som vilar på att respektera och stärka kvinnors rättigheter - och en ung nobelpristagare i fred som omsatt sin visdom i handling sedan barnsben.
Låt oss ta tillbaka makten. Inte emot männen utan tillsammans med dem. För våra liv, oavsett kön. Låt oss se med stolta ögon på Sverige och lyfta fram allt det vi faktiskt lyckas med, det vi håller på att lyckas med i denna stund och det vi kommer att lyckas med framöver. Vi har visdomen, verktygen och vetskapen i oss, världen ligger öppen och vi har precis alla möjligheter att förändra den till det bättre.
Dagens steg: Kvinnor för fred.
