Följande debattartikel har skrivits av Malin Nilsson, ordförande Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (365-intervju med Malin här), IKFF, Andreas Tolf, ordförande Svenska Läkare mot Kärnvapen, Eva von Oelreich, ordförande Svenska röda korset och Gunilla Hallonsten, policychef på internationella avdelningen Svenska kyrkan.
"Nedrustning. Världssamfundet har redan förbjudit kemiska och biologiska vapen som orsakar oacceptabelt mänskligt lidande, men kärnvapen har tillåtits existera för att de sägs skapa säkerhet. Nu är det dags att ta konkreta steg för att avskaffa kärnvapen, skriver representanter för hjälporganisationer och trossamfund.
Just nu pågår förberedelserna inför översynen av icke-spridningsavtalet (NPT) om kärnvapen, som äger rum i FN med start i slutet av april. Samtidigt ser vi hur den globala säkerhetssituationen förändras och försämras i snabb takt.
Många av dagens väpnade konflikter är komplexa, utdragna och präglas av såväl politiska agendor som våldsam extremism. Systematiska brott mot den internationella humanitära rätten, krigets lagar, orsakar död, lidande, förstörelse och driver miljontals människor på flykt.
Samtidigt saknar världssamfundet förmåga att förebygga eller hantera konflikterna. Kärnvapen ses ofta som ett medel för säkerhet, särskilt under tider av internationell instabilitet. Men vapen som riskerar katastrofala oåterkalleliga konsekvenser kan inte på allvar ses som ett skydd för civila eller mänskligheten som helhet.
Behovet av nya normer och krav på nedrustning blir alltmer akut. Icke-spridningsavtalet om kärnvapen (NPT) fastslår skyldigheter för kärnvapenstaterna att rusta ned sina arsenaler. Trots det pågår nu en modernisering och ytterligare spridning av kärnvapen. Det är steg i fel riktning som undergräver global säkerhet.
Det finns i dag cirka 16.000 kärnvapen i världen som utgör ett hot mot vår säkerhet och överlevnad. Genom historien har humanitära katastrofer ofta varit den avgörande faktorn för att skapa internationella lagar som förhindrar ytterligare mänskligt lidande.
Medan staterna genom internationella konventioner har förbjudit andra vapen som orsakar oacceptabelt humanitärt lidande, som kemiska och biologiska vapen, har kärnvapen tillåtits existera under förevändningen att de skapar säkerhet.
De senaste åren har det dock skett en tydlig förändring i debatten om kärnvapen. Efter årtionden av fokus på militär teknik, säkerhet och makt har staterna äntligen inlett diskussioner om vad kärnvapen kan innebära för människor och miljön, och för hela mänsklighetens överlevnad.
Allt fler kärnvapenfria stater ger nu uttryck för en tydligare insikt om att nedrustningsarbetet behöver ny energi. Frustrationen växer hos många av de stater som i enlighet med icke-spridningsavtalet valt att inte skaffa kärnvapen i utbyte mot att kärnvapenstaterna ska nedrusta. Nedrustningen har uteblivit, tålamodet börjar ta slut, och vi ser början till nya initiativ.
År 2012 lanserades det humanitära initiativet för kärnvapennedrustning av 16 stater inom icke-spridningsavtalet. Genom att sätta humanitära konsekvenser av användandet av kärnvapen i fokus vill initiativet modernisera debatten och öka trycket på kärnvapenstaterna att nedrusta. På bara några år har ytterligare 140 stater anslutit sig och i höstas lämnade regeringen besked om att Sverige nu ställer sig bakom det humanitära initiativet. Det är ett mycket välkommet steg.
Sveriges regering har identifierat nedrustning som en prioriterad fråga. I FN och i andra sammanhang har regeringen slagit fast att nedrustningspolitiken ska bedrivas med utgångspunkt i humanitär rätt och mänsklig säkerhet och vi anser att detta är rätt väg att gå. Världen behöver stater som vågar gå före på basis av humanitära principer. Sverige måste visa ledarskap.
Vid den stora kärnvapenkonferens som Österrikes regering arrangerade i december förra året samlades stater, FN-organ och organisationer för att analysera och diskuterade kärnvapen ur ett humanitärt perspektiv. Slutsatsen var tydlig; det går inte att bygga upp tillräcklig beredskap för att hantera en kärnvapenattack.
Om kärnvapen används igen skulle det skapa ett mänskligt lidande, en hungerkris, och en klimatkatastrof som varken FN, hjälporganisationer, eller stater trots stora resurser och förberedelser tillräckligt kan lindra.
Under Wienkonferensen lanserade Österrike därför ett nytt initiativ för kärnvapennedrustning. Initiativet ska genom samarbete mellan stater, organisationer, och internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen bidra till att stigmatisera, förbjuda och eliminera kärnvapen på basis av deras humanitära effekter.
Österrike belyser därmed det faktum att kärnvapen, trots deras oacceptabla humanitära konsekvenser, ännu inte har förbjudits genom något avtal.
Många pekar på vikten av att nya steg tas inom icke-spridningsavtalet (NPT) för att minska risken för ett kärnvapenkrig. Och visst är det viktigt, men det räcker inte. Vid den kommande översynskonferensen av NPT i New York under april och maj måste staterna ta konkreta steg som leder till förhandlingar om ett juridiskt bindande avtal om kärnvapens avskaffande. Om detta inte sker riskerar vi en katastrof med ofattbara humanitära dimensioner.
2011 fastställde internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen att ”det är svårt föreställa sig att någon som helst användning av kärnvapen skulle kunna vara förenlig med den internationella humanitära rättens regler”. Staterna uppmanades att skyndsamt förhandla fram ett juridiskt bindande avtal som fullständigt avskaffar alla kärnvapen.
Kyrkornas världsråd har enligt samma linje konstaterat att det enda sättet att förebygga kärnvapenanvändning är att vapnen elimineras, och som ett avgörande steg i den riktningen bör kärnvapen förbjudas.
I dag skapar det humanitära initiativet mot kärnvapen, tillsammans med det ökande trycket från humanitära aktörer, trossamfund och folkrörelser, ett unikt tillfälle att agera.
Vi förväntar oss att Sveriges regering stöder Österrikes initiativ med målet att förhandla fram ett avtal som förbjuder kärnvapen på humanitär grund. Genom att agera nu kan Sverige bidra till att förhindra en framtid där världen återigen tvingas leva under ett ökat kärnvapenhot med vetskap om att vi inte kan hantera en kärnvapenkatastrof."
Dagens steg: Dela DN Debatt för fred.
"Nedrustning. Världssamfundet har redan förbjudit kemiska och biologiska vapen som orsakar oacceptabelt mänskligt lidande, men kärnvapen har tillåtits existera för att de sägs skapa säkerhet. Nu är det dags att ta konkreta steg för att avskaffa kärnvapen, skriver representanter för hjälporganisationer och trossamfund.
Just nu pågår förberedelserna inför översynen av icke-spridningsavtalet (NPT) om kärnvapen, som äger rum i FN med start i slutet av april. Samtidigt ser vi hur den globala säkerhetssituationen förändras och försämras i snabb takt.
Många av dagens väpnade konflikter är komplexa, utdragna och präglas av såväl politiska agendor som våldsam extremism. Systematiska brott mot den internationella humanitära rätten, krigets lagar, orsakar död, lidande, förstörelse och driver miljontals människor på flykt.
Samtidigt saknar världssamfundet förmåga att förebygga eller hantera konflikterna. Kärnvapen ses ofta som ett medel för säkerhet, särskilt under tider av internationell instabilitet. Men vapen som riskerar katastrofala oåterkalleliga konsekvenser kan inte på allvar ses som ett skydd för civila eller mänskligheten som helhet.
Behovet av nya normer och krav på nedrustning blir alltmer akut. Icke-spridningsavtalet om kärnvapen (NPT) fastslår skyldigheter för kärnvapenstaterna att rusta ned sina arsenaler. Trots det pågår nu en modernisering och ytterligare spridning av kärnvapen. Det är steg i fel riktning som undergräver global säkerhet.
Det finns i dag cirka 16.000 kärnvapen i världen som utgör ett hot mot vår säkerhet och överlevnad. Genom historien har humanitära katastrofer ofta varit den avgörande faktorn för att skapa internationella lagar som förhindrar ytterligare mänskligt lidande.
Medan staterna genom internationella konventioner har förbjudit andra vapen som orsakar oacceptabelt humanitärt lidande, som kemiska och biologiska vapen, har kärnvapen tillåtits existera under förevändningen att de skapar säkerhet.
De senaste åren har det dock skett en tydlig förändring i debatten om kärnvapen. Efter årtionden av fokus på militär teknik, säkerhet och makt har staterna äntligen inlett diskussioner om vad kärnvapen kan innebära för människor och miljön, och för hela mänsklighetens överlevnad.
Allt fler kärnvapenfria stater ger nu uttryck för en tydligare insikt om att nedrustningsarbetet behöver ny energi. Frustrationen växer hos många av de stater som i enlighet med icke-spridningsavtalet valt att inte skaffa kärnvapen i utbyte mot att kärnvapenstaterna ska nedrusta. Nedrustningen har uteblivit, tålamodet börjar ta slut, och vi ser början till nya initiativ.
År 2012 lanserades det humanitära initiativet för kärnvapennedrustning av 16 stater inom icke-spridningsavtalet. Genom att sätta humanitära konsekvenser av användandet av kärnvapen i fokus vill initiativet modernisera debatten och öka trycket på kärnvapenstaterna att nedrusta. På bara några år har ytterligare 140 stater anslutit sig och i höstas lämnade regeringen besked om att Sverige nu ställer sig bakom det humanitära initiativet. Det är ett mycket välkommet steg.
Sveriges regering har identifierat nedrustning som en prioriterad fråga. I FN och i andra sammanhang har regeringen slagit fast att nedrustningspolitiken ska bedrivas med utgångspunkt i humanitär rätt och mänsklig säkerhet och vi anser att detta är rätt väg att gå. Världen behöver stater som vågar gå före på basis av humanitära principer. Sverige måste visa ledarskap.
Vid den stora kärnvapenkonferens som Österrikes regering arrangerade i december förra året samlades stater, FN-organ och organisationer för att analysera och diskuterade kärnvapen ur ett humanitärt perspektiv. Slutsatsen var tydlig; det går inte att bygga upp tillräcklig beredskap för att hantera en kärnvapenattack.
Om kärnvapen används igen skulle det skapa ett mänskligt lidande, en hungerkris, och en klimatkatastrof som varken FN, hjälporganisationer, eller stater trots stora resurser och förberedelser tillräckligt kan lindra.
Under Wienkonferensen lanserade Österrike därför ett nytt initiativ för kärnvapennedrustning. Initiativet ska genom samarbete mellan stater, organisationer, och internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen bidra till att stigmatisera, förbjuda och eliminera kärnvapen på basis av deras humanitära effekter.
Österrike belyser därmed det faktum att kärnvapen, trots deras oacceptabla humanitära konsekvenser, ännu inte har förbjudits genom något avtal.
Många pekar på vikten av att nya steg tas inom icke-spridningsavtalet (NPT) för att minska risken för ett kärnvapenkrig. Och visst är det viktigt, men det räcker inte. Vid den kommande översynskonferensen av NPT i New York under april och maj måste staterna ta konkreta steg som leder till förhandlingar om ett juridiskt bindande avtal om kärnvapens avskaffande. Om detta inte sker riskerar vi en katastrof med ofattbara humanitära dimensioner.
2011 fastställde internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen att ”det är svårt föreställa sig att någon som helst användning av kärnvapen skulle kunna vara förenlig med den internationella humanitära rättens regler”. Staterna uppmanades att skyndsamt förhandla fram ett juridiskt bindande avtal som fullständigt avskaffar alla kärnvapen.
Kyrkornas världsråd har enligt samma linje konstaterat att det enda sättet att förebygga kärnvapenanvändning är att vapnen elimineras, och som ett avgörande steg i den riktningen bör kärnvapen förbjudas.
I dag skapar det humanitära initiativet mot kärnvapen, tillsammans med det ökande trycket från humanitära aktörer, trossamfund och folkrörelser, ett unikt tillfälle att agera.
Vi förväntar oss att Sveriges regering stöder Österrikes initiativ med målet att förhandla fram ett avtal som förbjuder kärnvapen på humanitär grund. Genom att agera nu kan Sverige bidra till att förhindra en framtid där världen återigen tvingas leva under ett ökat kärnvapenhot med vetskap om att vi inte kan hantera en kärnvapenkatastrof."
Dagens steg: Dela DN Debatt för fred.
