Foto: TT bild
Den här lilla stora tjejen är född 1997. Då var jag 22 år och hade fullt upp med det mesta, utom att jobba för barn och ungas rättigheter. Vissa blommar tidigt och Malala Yousafzai är beviset på det. Hennes tacktal då hon fått reda på att hon blivit årets vinnare av Nobels fredspris är fullkomligt enastående. Att vara 17 år och redan ha en sådan retorik, så mycket kunskap, en sådan passion och ett så stort engagemang är hoppingivande.
I oktober 2012, när Malala var på väg hem från skolan i Pakistan, sköts hon i huvudet. Talibanerna tog på sig ansvaret för dådet, men ingen greps. Malala flögs till Storbritannien för specialistvård och är i dag frisk och går i skolan i Birmingham, där familjen nu bor. För ett år sedan kom hennes bok ”Jag är Malala” ut i Sverige. Titeln är ett svar på frågan som talibanen som sköt henne ställde: ”Vem är Malala”.
Malala får priset för sin kamp mot förtryck av barn och ungdomar samt alla barns rätt till utbildning, tillsammans med människorättsaktivisten Kailash Satayarthi. Malala Yousafzai är den yngsta pristagaren någonsin och blev känd när hon under pseudonym bloggade om talibanstyret i sin dåvarande hemstad Mingora. Hennes kamp för rätt till utbildning belyste situationen för tiotusentals flickor som nekades skolgång av militanta islamister.
Indiern Kailash Satyarthi är för mig en ny stjärna. På 90-talet organiserade han protestmarscher mot barnslaveri i farliga näringsgrenar som tillverkning av mattor, glas och tändstickor. Han står även bakom organisationen Goodweave India, som har till uppgift att befria barn från slavarbete inom mattindustrin och har även tidigare tilldelats flera priser för sitt arbete.
Nobels fredspris började delas ut 1901, då till Röda korsets grundare och en fransk pacifist. Många fina personer och organisationer som förtjänat att få ta emot det, samt ett litet frågetecken! I dag blickar jag tillbaka på tidigare vinnare av fredspriset och läser på om dem och deras arbete, samt firar årets vinnare. Alla tidigare vinnare hittar du här nedan. Dagens steg: Fira fredspristagare för fred.
2013 OPCW
2012 Europeiska unionen (EU)
2011 Leymah Gbowee (Liberia), Ellen Johnson Sirleaf (Liberia), Tawakkul Karman (Yemen)
2010 Liu Xiaobo (Kina)
2009 Barack Obama (USA)
2008 Martti Ahtisaari (Finland)
2007 Al Gore (USA), IPCC
2006 Muhammad Yunus, Grameen Bank (Bangladesh)
2005 IAEA, Mohamed ElBaradei (Egypten)
2004 Wangari Maathai (Kenya)
2003 Shirin Ebadi (Iran)
2002 Jimmy Carter (USA)
2001 FN, Kofi Annan (Ghana)
2000 Kim Dae Jung (Sydkorea)
1999 Läkare Utan Gränser
1998 John Hume (Storbritannien), David Trimble (Storbritannien)
1997 International Campaign to Ban Landmines (USA), Jody Williams (USA)
1996 Carlos Filipe Ximenes Belo (Östtimor), José Ramos-Horta (Östtimor)
1995 Joseph Rotblat (Storbritannien), Pugwashrörelsen (Canada)
1994 Yasir Arafat (Palestina), Shimon Peres (Israel), Yitzhak Rabin (Israel)
1993 Nelson Mandela (Sydafrika), Frederik Willem de Klerk (Sydafrika)
1992 Rigoberta Menchú (Guatemala)
1991 Aung San Suu Kyi (Burma)
1990 Michail Gorbatjov (Sovjetunionen)
1989 Den 14:e Dalai lama (Tenzing Gyatso) (Tibet)
1988 FN:s fredsbevarande styrkor
1987 Oscar Arias (Costa Rica)
1986 Elie Wiesel (USA)
1985 Läkare mot kärnvapen (IPPNW)
1984 Desmond Tutu (Sydafrika)
1983 Lech Wałęsa (Polen)
1982 Alva Myrdal (Sverige), Alfonso García Robles (Mexico)
1981 Förenta Nationernas flyktingkommissariat (UNHCR)
1980 Adolfo Pérez Esquivel (Argentina)
1979 Moder Teresa (Indien)
1978 Menachem Begin (Israel), Anwar as-Sadat (Egypten)
1977 Amnesty International
1976 Mairéad Corrigan-Maguire (Storbritannien), Betty Williams (Storbritannien)
1975 Andrej Sacharov (Sovjetunionen)
1974 Seán MacBride (Irland), Eisaku Sato (Japan)
1973 Henry Kissinger (USA), Lê Ðúc Tho (Vietnam) (avböjde priset)
1972 Utsågs ej
1971 Willy Brandt (Västtyskland)
1970 Norman E. Borlaug (USA)
1969 International Labour Organisation (ILO)
1968 René Cassin (Frankrike)
1967 Utsågs ej
1966 Utsågs ej
1965 Förenta Nationernas barnfond (UNICEF)
1964 Martin Luther King (USA)
1963 Internationella rödakorskommittén, Rödakorsföreningarnas förbund
1962 Linus Pauling (USA)
1961 Dag Hammarskjöld (Sverige)
1960 Albert Luthuli (Sydafrika)
1959 Philip Noel-Baker (Storbritannien)
1958 Georges Pire (Belgien)
1957 Lester Pearson (Canada)
1956 Utsågs ej
1955 Utsågs ej
1954 Förenta Nationernas flyktingkommissariat (UNHCR)
1953 George C. Marshall (USA)
1952 Albert Schweitzer (Frankrike/Tyskland)
1951 Leon Jouhaux (Frankrike)
1950 Ralph Bunche (USA)
1949 John Boyd-Orr (Storbritannien)
1948 Utsågs ej
1947 Vännernas samfund (kväkarna) i Storbritannien och USA
1946 Emily Green Balch (USA), John R. Mott (USA)
1945 Cordell Hull (USA)
1944 Internationella rödakorskommittén
1943 Utsågs ej
1942 Utsågs ej
1941 Utsågs ej
1940 Utsågs ej
1939 Utsågs ej
1938 Nansenbyrån
1937 Robert Cecil (Storbritannien)
1936 Carlos Saavedra Lamas (Argentina)
1935 Carl von Ossietzky (Tyskland)
1934 Arthur Henderson (Storbritannien)
1933 Norman Angell (Storbritannien)
1932 Utsågs ej
1931 Jane Addams (USA), Nicholas Murray Butler (USA)
1930 Nathan Söderblom (Sverige)
1929 Frank B. Kellogg (USA)
1928 Utsågs ej
1927 Ferdinand Buisson (Frankrike), Ludwig Quidde (Tyskland)
1926 Aristide Briand (Frankrike), Gustav Stresemann (Tyskland)
1925 Austen Chamberlain (Storbritannien), Charles G. Dawes (USA)
1924 Utsågs ej
1923 Utsågs ej
1922 Fridtjof Nansen (Norge)
1921 Hjalmar Branting (Sverige), Christian Lange (Norge)
1920 Léon Bourgeois (Frankrike)
1919 Woodrow Wilson (USA)
1918 Utsågs ej
1917 Internationella rödakorskommittén
1916 Utsågs ej
1915 Utsågs ej
1914 Utsågs ej
1913 Henri La Fontaine (Belgien)
1912 Elihu Root (USA)
1911 Tobias Michael Carel Asser (Nederländerna), Alfred H. Fried (Österrike)
1910 Internationella fredsbyrån
1909 Auguste Beernaert (Belgien), Paul d'Estournelles de Constant (Frankrike)
1908 Klas Pontus Arnoldson (Sverige), Fredrik Bajer (Danmark)
1907 Ernesto Teodoro Moneta (Italien), Louis Renault (Frankrike)
1906 Theodore Roosevelt (USA)
1905 Bertha von Suttner (Österrike)
1904 Institut de droit international
1903 William Randal Cremer (Storbritannien)
1902 Élie Ducommun (Schweiz), Albert Gobat (Schweiz)
1901 Henri Dunant (Schweiz), Frédéric Passy (Frankrike)
I oktober 2012, när Malala var på väg hem från skolan i Pakistan, sköts hon i huvudet. Talibanerna tog på sig ansvaret för dådet, men ingen greps. Malala flögs till Storbritannien för specialistvård och är i dag frisk och går i skolan i Birmingham, där familjen nu bor. För ett år sedan kom hennes bok ”Jag är Malala” ut i Sverige. Titeln är ett svar på frågan som talibanen som sköt henne ställde: ”Vem är Malala”.
Malala får priset för sin kamp mot förtryck av barn och ungdomar samt alla barns rätt till utbildning, tillsammans med människorättsaktivisten Kailash Satayarthi. Malala Yousafzai är den yngsta pristagaren någonsin och blev känd när hon under pseudonym bloggade om talibanstyret i sin dåvarande hemstad Mingora. Hennes kamp för rätt till utbildning belyste situationen för tiotusentals flickor som nekades skolgång av militanta islamister.
Indiern Kailash Satyarthi är för mig en ny stjärna. På 90-talet organiserade han protestmarscher mot barnslaveri i farliga näringsgrenar som tillverkning av mattor, glas och tändstickor. Han står även bakom organisationen Goodweave India, som har till uppgift att befria barn från slavarbete inom mattindustrin och har även tidigare tilldelats flera priser för sitt arbete.
Nobels fredspris började delas ut 1901, då till Röda korsets grundare och en fransk pacifist. Många fina personer och organisationer som förtjänat att få ta emot det, samt ett litet frågetecken! I dag blickar jag tillbaka på tidigare vinnare av fredspriset och läser på om dem och deras arbete, samt firar årets vinnare. Alla tidigare vinnare hittar du här nedan. Dagens steg: Fira fredspristagare för fred.
2013 OPCW
2012 Europeiska unionen (EU)
2011 Leymah Gbowee (Liberia), Ellen Johnson Sirleaf (Liberia), Tawakkul Karman (Yemen)
2010 Liu Xiaobo (Kina)
2009 Barack Obama (USA)
2008 Martti Ahtisaari (Finland)
2007 Al Gore (USA), IPCC
2006 Muhammad Yunus, Grameen Bank (Bangladesh)
2005 IAEA, Mohamed ElBaradei (Egypten)
2004 Wangari Maathai (Kenya)
2003 Shirin Ebadi (Iran)
2002 Jimmy Carter (USA)
2001 FN, Kofi Annan (Ghana)
2000 Kim Dae Jung (Sydkorea)
1999 Läkare Utan Gränser
1998 John Hume (Storbritannien), David Trimble (Storbritannien)
1997 International Campaign to Ban Landmines (USA), Jody Williams (USA)
1996 Carlos Filipe Ximenes Belo (Östtimor), José Ramos-Horta (Östtimor)
1995 Joseph Rotblat (Storbritannien), Pugwashrörelsen (Canada)
1994 Yasir Arafat (Palestina), Shimon Peres (Israel), Yitzhak Rabin (Israel)
1993 Nelson Mandela (Sydafrika), Frederik Willem de Klerk (Sydafrika)
1992 Rigoberta Menchú (Guatemala)
1991 Aung San Suu Kyi (Burma)
1990 Michail Gorbatjov (Sovjetunionen)
1989 Den 14:e Dalai lama (Tenzing Gyatso) (Tibet)
1988 FN:s fredsbevarande styrkor
1987 Oscar Arias (Costa Rica)
1986 Elie Wiesel (USA)
1985 Läkare mot kärnvapen (IPPNW)
1984 Desmond Tutu (Sydafrika)
1983 Lech Wałęsa (Polen)
1982 Alva Myrdal (Sverige), Alfonso García Robles (Mexico)
1981 Förenta Nationernas flyktingkommissariat (UNHCR)
1980 Adolfo Pérez Esquivel (Argentina)
1979 Moder Teresa (Indien)
1978 Menachem Begin (Israel), Anwar as-Sadat (Egypten)
1977 Amnesty International
1976 Mairéad Corrigan-Maguire (Storbritannien), Betty Williams (Storbritannien)
1975 Andrej Sacharov (Sovjetunionen)
1974 Seán MacBride (Irland), Eisaku Sato (Japan)
1973 Henry Kissinger (USA), Lê Ðúc Tho (Vietnam) (avböjde priset)
1972 Utsågs ej
1971 Willy Brandt (Västtyskland)
1970 Norman E. Borlaug (USA)
1969 International Labour Organisation (ILO)
1968 René Cassin (Frankrike)
1967 Utsågs ej
1966 Utsågs ej
1965 Förenta Nationernas barnfond (UNICEF)
1964 Martin Luther King (USA)
1963 Internationella rödakorskommittén, Rödakorsföreningarnas förbund
1962 Linus Pauling (USA)
1961 Dag Hammarskjöld (Sverige)
1960 Albert Luthuli (Sydafrika)
1959 Philip Noel-Baker (Storbritannien)
1958 Georges Pire (Belgien)
1957 Lester Pearson (Canada)
1956 Utsågs ej
1955 Utsågs ej
1954 Förenta Nationernas flyktingkommissariat (UNHCR)
1953 George C. Marshall (USA)
1952 Albert Schweitzer (Frankrike/Tyskland)
1951 Leon Jouhaux (Frankrike)
1950 Ralph Bunche (USA)
1949 John Boyd-Orr (Storbritannien)
1948 Utsågs ej
1947 Vännernas samfund (kväkarna) i Storbritannien och USA
1946 Emily Green Balch (USA), John R. Mott (USA)
1945 Cordell Hull (USA)
1944 Internationella rödakorskommittén
1943 Utsågs ej
1942 Utsågs ej
1941 Utsågs ej
1940 Utsågs ej
1939 Utsågs ej
1938 Nansenbyrån
1937 Robert Cecil (Storbritannien)
1936 Carlos Saavedra Lamas (Argentina)
1935 Carl von Ossietzky (Tyskland)
1934 Arthur Henderson (Storbritannien)
1933 Norman Angell (Storbritannien)
1932 Utsågs ej
1931 Jane Addams (USA), Nicholas Murray Butler (USA)
1930 Nathan Söderblom (Sverige)
1929 Frank B. Kellogg (USA)
1928 Utsågs ej
1927 Ferdinand Buisson (Frankrike), Ludwig Quidde (Tyskland)
1926 Aristide Briand (Frankrike), Gustav Stresemann (Tyskland)
1925 Austen Chamberlain (Storbritannien), Charles G. Dawes (USA)
1924 Utsågs ej
1923 Utsågs ej
1922 Fridtjof Nansen (Norge)
1921 Hjalmar Branting (Sverige), Christian Lange (Norge)
1920 Léon Bourgeois (Frankrike)
1919 Woodrow Wilson (USA)
1918 Utsågs ej
1917 Internationella rödakorskommittén
1916 Utsågs ej
1915 Utsågs ej
1914 Utsågs ej
1913 Henri La Fontaine (Belgien)
1912 Elihu Root (USA)
1911 Tobias Michael Carel Asser (Nederländerna), Alfred H. Fried (Österrike)
1910 Internationella fredsbyrån
1909 Auguste Beernaert (Belgien), Paul d'Estournelles de Constant (Frankrike)
1908 Klas Pontus Arnoldson (Sverige), Fredrik Bajer (Danmark)
1907 Ernesto Teodoro Moneta (Italien), Louis Renault (Frankrike)
1906 Theodore Roosevelt (USA)
1905 Bertha von Suttner (Österrike)
1904 Institut de droit international
1903 William Randal Cremer (Storbritannien)
1902 Élie Ducommun (Schweiz), Albert Gobat (Schweiz)
1901 Henri Dunant (Schweiz), Frédéric Passy (Frankrike)
